Antioxidanter
Antioxidanter finns det gott om i bl.a. frukt och bär, nötter och frön och grönsaker. Alla kålväxter är superantioxidanter. Kroppsegna antioxidanterKroppen kan även framställa antioxidanter själv, så kallade kroppsegna antioxidanter. Coenzymet Q10, glutation och urinsyra är antioxidanter som kroppen kan producera själv, där Q10 avtar med stigande ålder. Antioxidanter från maten förbättrar kroppens förmåga att framställa dessa kroppsegna antioxidanter därför bör du tänka på vilka antioxidanter din kost innehåller. Glutation anses väldigt viktig för kroppen. Vitamin B6, B12, selen, lök, ren yoghurt, aloe vera och kålväxter, särskilt broccoli är bra för produktionen av glutation. Även fysisk träning stimulerar glutation. Kroppen försöker själv balansera och skapa de kroppsegna antioxidanter som behövs för att binda de fria radikalerna. Vid kroppslig obalans så kan de fria radikalerna skapa sjukdomar i kroppen, exempelvis cancer.
FytokemikalierDet finns ett flertal ämnen i vår kost som räknas som antioxidanter och forskningen hittar hela tiden nya. Fytokemikalier är färgämnen som finns i frukt, bär och grönsaker och som är verksamma i växternas immunförsvar. Fytokemikalierna skyddar även cellerna mor fria radikaler. Fytokemikalier innehåller växtöstrogener som liknar kroppshormonet östrogen. De skyddar bl.a. mot cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. Fytokemikalier är bra vid hjärt- och kärlsjukdomar då det sänker det onda LDL-kolesterolet. Fytokemikalier kan vara bra mot infektioner då de är inflammationshämmande, exempelvis gurkmeja. Inflammationer sammankopplas med åldersrelaterade sjukdomar som alzheimers, Parkinson, multipel skleros (ms), reumatism och cancer. Även allergi, astma, eksem och psoriasis m.fl. Därtill tarmsjukdomar. Fytokemikalier fungerar avgiftande mot toxiner och tungmetaller, de är bakteriedödande och skyddar mot parasiter. Hitintills har man upptäckt ca 5000 fytokemikalier som anses fungera som antioxidanter.
Astaxantin den röda färgen i fisk är en annan antioxidant. Det finns även gott av antioxidanten selen i fisk. Tips! Försök äta flera olika typer fytokemikalier vid varje måltid då olika fytokemikalier anses förstärka varandras positiva effekt. Dvs. se till att din måltid är färgrik. Notera: De mest färgrika fytokemikalierna finns i skalet på frukter och grönsaker. Bra förMotverkar hjärt- och kärlsjukdomar, sänker det onda LDL-kolesterolet. Motverkar diabetes, för tidigt åldrande, grått hår, grå starr, inflammationer samt neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, Alhzheimer, Senil demens m.fl. Motverkar även cancer. Att tänka påGrönt té anses ha sex gånger mer antioxidantisk effekt än svart té. Rött vin är en god antioxidant och kan med fördel intas några gånger i veckan i mindre mängd. Örten Ginko biloba är en bra antioxidant, bäret acai lika så. Även kaffe anses ha antioxidantiska egenskaper. Raw food innehåller ofta rikligt med antioxidanter, en vegetarisk kost där man ofta kombinerar alla färger i maten och gärna gör smoothis på superfoods, exempelvis superbär som är kraftfulla antioxidanter. Två enzym med antioxidantiska egenskaper som produceras i levern är SOD (superoxiddismutas) och GP (glutationperoxidas). SOD finns i 2 former, dessa är beroende av mangan och järn, samt zink och koppar. GP är beroende av selen. Obs! Det finns en viss oenighet om antioxidanternas effekt på hälsan då alla forskare inte är överens hur stor verkan de har samt hur de tas upp av kroppen! Notera: Det finns studier som visat att man ska dra ner på antioxidanter vid cancerbehandling, då tumören annars kan tillta. Studier har gjort vid lungcancer! Fria radikalerAntioxidanter skyddar mot de fria radikalerna (syreradikalerna) som är en restprodukt som bildas vid ämnesomsättningen. De fria radikalerna finns naturligt i kroppen och det livsviktiga syret som du inandas behövs för att kunna skapa dessa. De fria radikalerna har ett ojämnt antal elektroner och är starkt reaktionsbenägna. Vid ett överskott av radikaler skadas kroppen, den oxiderar då inifrån och åldras snabbare. Att kroppen rostar inifrån kan jämföras med metaller som rostar när de mister sina elektroner.
Det är de fria radikalerna som anses skapa de sjukdomar som antioxidanterna motverkar: inflammationer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer, tidigt grått hår m.fl. Kroppen har även ett visst behov av fria radikaler då dessa bekämpar svampar, bakterier och virus och även är bra för immunförsvaret. Men i sin negativa form kan radikalerna angripa arvsmassan och DNA . Fria radikaler ökar vid:
Fria radikaler har underskott på elektronerDe fria radikalerna har underskott på elektroner och är positivt laddade, något som i sin tur också verkar försurande på kroppen, se syra/basbalansen.
Atomen väte består av en elektron och en proton när den är i balans, den har då beteckningen H. Om den mister sin negativt laddade elektron får den beteckningen H+ som är en positivt laddad vätejon, vilken är försurande och frätande för kroppen och gör så att kroppen oxiderar, dvs. rostar inifrån. Ju fler fria positiva vätejoner desto sämre. Elektroner har den förmågan att de vill verka i par kring en atom och om obalans uppstår så försöker de ta en elektron från en annan atom eller molekylär förening. Då uppstår obalans där istället. Detta leder i sin tur till en lång kedjereaktion där fria radikaler bildas vilket leder till att celler skadas och mutationer uppstår något som slutligen skapar en grogrund för sjukdomar. Notera: Oxidativ stress är ett kroppsligt tillstånd som innebär att fria radikaler bildas snabbare än antioxidanterna hinner neutralisera dem. Neutralisera kroppens fria radikalerDet är flera faktorer som påverkar hur mycket fria radikaler din kropp har. Har du en ämnesomsättning som fungerar normal, intar bra föda samt lever ett sunt och positivt liv så har din kropp en förmåga att hålla balansen av fria radikaler på en normal nivå. Vid obalans gör följande:
Att du genomgår en kroppslig rening samt försöka sanera kroppen från tungmetaller är viktigt om obalans råder till förmån för de fria radikalerna. Tungmetallerna binds av kost som är mer basisk, se syra/basbalansen. Mental och psykisk hälsa skapar en bra grund för kroppens självsanering av fria radikaler.
En dålig matsmältning innebär att du inte producerar tillräckligt mycket av aminosyror av det protein du äter, du får en dålig proteinmetabolism. Aminosyrorna binder i sig fria radikaler och fungerar därför kelaterande för tungmetaller (gör dem neutrala). I stället för att fungera toxiskt så kan då mineraler som järn, zink och kalcium i stället ingå i ämnesomsättningen och göra nytta för kroppen, medan tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium m.fl. kan bindas och tas om hand och rensas ut utav kroppen. Detta resonemang från alternativhåll innebär därför att vår matsmältningsförmåga är av stor vikt för neutraliserandet av fria radikaler. Dvs. en väl fungerande matsmältning är A och O för helhetshälsa och därför kan en kroppslig rening vara så viktig för att förbättra kroppens ämnesomsättning i stort. ORAC-värdenDet går att avläsa hur mycket antioxidanter ett livsmedel innehåller genom att mäta upp dess ORAC-värde (oxygen radical absorption capacity). Dessa värden är framtagna för att se hur många fria radikaler ett livsmedel kan neutralisera i provrör. Ett högt ORAC-värde innebär att det är en god antioxidant. Ett optimalt dagligt intag av olika antioxidanter anses vara ett totalt ORAC-värde på ca 3000 - 5000! Rosmarin, acai, gojibär, guaraná, mullbär, kakao har högt ORAC-värde. Många bär som finns i Sverige har relativt högt ORAC-värde, exempelvis tranbär, blåbär, björnbär och hallon. Notera: Det florerar ett flertal olika ORAC-tabeller så ta värdena med en nypa salt. Dessutom kommer dessa tabeller säkert förändras allt eftersom vi får mer kunskap om olika livsmedels antioxidantiska egenskaper!
Filmer om antioxidanterHär nedan har du lite filmer om antioxidanter: Film: " Film: Glutathione: The "mother" of all antioxidants ArtikellänkarHär nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor. Sidan ändrades senast den 6 nov 2022 Dela artikel |