Kroppens energi i dess mest koncentrerade form!

​

Fett ingår i cellmembran och nervfibrer. Det används som bränsle och lagras som framtida energiförråd i våra fettvävnader. Fett skyddar våra inre organ: hjärnan, hjärtat, levern och njurarna.

​

Fett har en värmeisolerande funktion i kroppen i form av underhudsfett.

9kcal/gram ger fett i energi

Fett är mättande. Fett frisätter må bra hormonet serotonin som dämpar aptiten. Intas i samma måltid däremot mycket socker eller snabba kolhydrater så triggar detta i stället i gång aptiten ytterliggare.

Kroppens största energidepå består av fett. Vid brist på föda använder kroppen denna extra energikälla.

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses nyttigare än de mättade fetterna och de skadliga transfetterna.

Vegetabilskt fett anses oftast vara nyttigare än animaliskt fett.

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses lättare att använda som bränsle för kroppen. Det anses också att man blir fetare av mättade fetter.

Balansen mellan de essentiella (livsnödvändiga) fleromättade fetterna Omega-6 och Omega-3 har visat sig väldigt viktig. Vi får överlag i oss för mycket Omega 6 på bekostnad av Omega 3. Därför bör vi höja intaget av fetter från Omega 3. Finns främst i fiskolja, fet fisk, linfröolja, linfrö, rapsolja, valnötter samt gröna grönsaker.

Fettsyror från Omega-3 som innehåller fiskolja anses muskeluppbyggande, minskar kroppsfettet samt förbättra konditionen. Är även bra för hud och hår. Detta hänger bl.a. samman med att fiskfett påverkar produktionen av de hormonliknande ämnena prostagladiner, se Eikosaniderna. Fiskfett innehåller mycket av Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som är bra för detta. De vegetabiliska Omega 3-fetterna anses dessvärre inte kunna omskapas till dessa två fettsyror lika bra.

Energiförbrukningen är lägre när man äter fett än proteiner och kolhydrater. Detta beror på att värmeproduktionen vid förbränningen av fett är lägre i kroppen, se termogenes.

Fett anses kunna omvandlas till glukos, genom den så kallade glykoneogenesen om glykogenförrådet är slut. På liknande sätt kan proteiner omvandlas till glykos om glykogenförrådet är slut. Kroppsfett kan även omvandlas till ketoner som fungerar som energikälla, när detta sker i stället för att fett omvandlas direkt till glykos genom glykoneogenesen är väl inte helt klart! men kroppen är så väl funtad att den kan skapa energi av såväl kolhydrater, fett som proteiner.

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Detta innebär större risk för övervikt om fettintaget samt energiintaget är för stort.

Undvik för mycket mättade fetter då dessa om de intas i för stor mängd anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar samt även höja blodtrycket. De enkelomättade och de fleromättade fetterna, främst Omega-3 har motsatt effekt.

Ett för stort intag av snabba kolhydrater tillsammans med för mycket mättat fett anses vara den största anledningen till västvärldens ökade antal med överviktiga enligt nyare studier. Detta ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, för högt blodtryck, diabetes m.fl. sjukdomar. För mycket mättade fettet anses precis som för mycket snabba kolhydrater kunna leda till insulinresistens, se insulin.

För mycket fleromättade fetter, Omega-6 anses inte heller bra eftersom de lätt oxideras. Oxiderar de i kroppen så anses de kunna leda till cancer (fria radikaler bildas). Detta kan uppvägas till viss del genom ett intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter.

För litet fettintag försämrar kroppens allmänfunktion: hormonproduktionen sjunker, cellerna blir lidande, musklerna blir mera sköra, dessutom så minskas upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt av antioxidanter.

För litet fettintag i kombination med stort energiintag av kolhydrater och proteiner leder till att proteiner och kolhydrater omvandlas till fett i kroppen.

Mättat fett

Mättade fetter finns det mest i animaliska livsmedel som kött och mjölkprodukter som smör, margarin, ost och grädde m.fl. Mättade fetter är oftast fasta i rumtemperatur, exempelvis smör. Undantag finns som kokosnötolja och palmolja.

​

Kroppen har ett naturligt behov av mättat fett. Kroppen kan därför omvandla omättade fetter till mättade fetter när så behövs.

Mättade fettsyror anses öka kolesterolhalten (både det goda HDL-kolesterolet och särskilt det onda LDL-kolesterolet) i blodet om de intas i större mängd. Detta anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar på sikt samt vid större intag samt även minska insulinkänsligheten (se insulin) vilket på sikt kan leda till övervikt och även diabetes typ 2.

​

För mer information om fetter och deras kemiska bindning se Olika typer av fetter.

​

Fettdebatten!

​Det pågår nu en het hälsodebatt kring om de mättade fetterna verkligen är så onyttiga som man tidgare trott, och att vi istället nog bör äta mer mättade fetter än vad vi tidigare trott. De mättade fetterna från animaliska livsmedel men även från vegetabilier börjar därför nu få återupprättelse från alternativa förespråkare! För stora intag anses dock fortfarande inte att rekommenderas överlag innan fler studier genomförts.

​

Exempelvis kokosoljan påstås ha flera nyttiga egenskaper som gjort den populär igen. Detta beroende på att kokosolja främst består av de korta kemiska bindningarna av mättat fett som anses vara en nyttigare typ av mättat fett, se Olika typer av fetter. Kokosfett anses även ha egenskapen att kunna förbrännas mer som värmeproduktion direkt i levern och inte tas upp som kroppsfett på samma sätt som annat fett. Se även termogenes.

​

Nedan olika faktorer som skulle kunna tala för att mättat fett skulle vara bra ur vikt och energisynpunkt:

• Kolhydrater i form av glykogen binder mer vatten i kroppen, se energibehov.
• Ketoner från kroppsfett som används som bränsle när glykosförrådet är slut binder dessutom mer vatten vilket gör att kroppen tappar i vikt i form av urin (obs! även mer natrium och kalium utsöndras). Se energibehov.
• Snabba kolhydrater med högt GI-värde anses vara den stora boven till att vi går upp i vikt genom att sötsuget och hungern ökar.
• Mättat fett med korta bindningarna tar levern till viss del ut som energi genom att dessa omvandlas till höjd kroppstemperatur, se termogenes. När detta sker så kan kroppen även känna en naturlig mättnad.
• Fett bränner fett! Det finns en del fettförespråkare som påstår att kroppsfettet i form av triglycerider minskar per automatik när man äter mättat och enkelmättat fett!
• Kroppen kan skapa mättat fett från omättat fett!

Sammantaget skulle faktorerna ovan kunna innebära att du kan gå ner i vikt av vissa mättade fetter, exempelvis kokosfett. Viktnedgång tros ändå vara störst i början av den nya kostomläggningen och kunna bero på mindre hunger, se övervikt och energibehov. Fler vetenskapliga studier efterfrågas!

​

Notera:

Nyare studier har visat att större mängder av rött kött skulle kunna leda till en ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. En måttlig mängd processat kött som korv, skinka och bacon visar samma resultat! Om det är det mättade fettet som ligger bakom vet man inte! Tillsatser av nitrit, socker och mycket salt samt rökning i processat kött kan också ligga bakom tror vissa.

​

Notera:

Ökat LDL-kolesterol, ökad bukfetma samt ökat blodtryck var resultatet när läkaren Michael Mosley gjorde en kort självstudie genom att äta 130 gram rött processat kött varje dag under en månads tid.

​

Läs hur förespråkarna för lågkolhydrat kost, LCHF (low carb high fat) ser på det hela, se extern sida Kostdoktorn.

​

Notera!
Kokosfett har bakterie- och virusdödande egenskaper, motverkar och hjälper vid tarmbesvär,är bra som solkräm, vid eksem, psoriasis och akne. Bra vid Candida och Parasitsjukdomar, samt stimulerar även nyttobakterierna, se Probiotika. Kokosfett är bra för att stabilisera insulinnivåerna, ökar ämnesomsättningen, fungerar fettförbrännande, bra för levern, är svagt laxerande. Kokosfett som skönhetsmedel, är bra för hud och hår. Kokosfett tål hög värme och är därför utmärkt bra att steka mat i.

​

Enkelomättat fett

Enkelomättade fetter är flytande i rumstemperatur och fasta i kylskåp. Enkelomättade fetter finns i de flesta vegetabilier. De finns rikligt i vegetabiliska oljor av olika slag, olivolja, rapsolja, avokado och nötter som sötmandel och hasselnötter m.fl. Kallpressade oljor är de bästa.

​

Enkelomättade fetter anses ofta vara den optimala fettkällan på många sätt och vis. Bl.a. skyddar de mot hjärt- och kärlsjukdomar (gynnar det goda kolesterolet - HDL, samt minska det dåliga kolesterolet - LDL).

​

Enkelomättade fetter är bra för hud och hår, samt ökar insulinkänsligheten, se insulin.

​

Olivoljan anses därför av många vara den optimala bästa oljan för att tillaga sin mat med. Dock inte att steka i på hög värme!

​

​

​

​

Omega-9

Omega-9 (oljesyra) är en enkelomättad fettsyra som det finns mycket av i olivolja och rapsolja. Finns även rikligt i jordnötter och avokado.

​

Omega-9 anses vara anti-inflammatorisk.

​

Fleromättat fett

Fleromättade fetter som är flytande i rumstemperatur och i kylskåp. Fleromättade fetter finns rikligt i nötter och frön och vegetabiliska oljor av olika slag som olivolja, rapsolja, linfröolja, solrosolja, majsolja och sojaolja. Kallpressade oljor är de bästa. Fleromättade fetter finns i de flesta vegetabilier, exempelvis mörkgröna bladgrönsaker.

​

Fleromättade fetter finns även i margarin och fet fisk.

​

Fleromättade fettsyror är bl.a. bra mot hjärt- och kärlsjukdomar samt ökar insulinkänsligheten, se insulin.

​

De essentiella fettsyrorna Omega-6 och Omega-3 tillskrivs många goda egenskaper förutsatt att kvoten mellan dem är rätt. Se kvoten omega-3/omega-6.

Fleromättade fettsyror oxiderar lätt. Om detta sker i kroppen kan fria radikaler bildas med cancer som följd enligt senare forskning. Detta kan uppvägas till viss del genom ett större intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter. Rapsolja, linfröolja, valnötsolja samt fisk är ypperliga källor till god hälsa då de innehåller mycket Omega-3.

​

Omega-3 Omega-3 fettsyror (n-3 fettsyror) är en av två familjer av fleromättade fettsyror som är essentiell för människan, dvs. måste tillföras med kosten. De andra är fettsyror av typen Omega-6. ​ Omega 3 finns främst i Omega-3 finns främst i Fet fisk och fiskleverolja, därtill i de vegetabiliska oljorna linfröolja, valnötsolja och rapsolja samt mörkgröna bladgrönsaker, exempelvis grönkål och spenat. En annan bra källa är valnötter. Omega-3 finns även i alger, exempelvis spirulina. Krossade linfrön, sojaolja och tofu är andra källor. ​ Notera: Det är från alger som fisken har fått i sig Omega-3! ​ Medelhavsväxterna cikoria och portlak är rika på Omega-3. Chiafrön som kommer från Mexico är ett superlivsmedel och innehåller hela 20 % Omega-3. ​ Notera: Omega-3 finns även i kött och mejeriprodukter kan innehålla omega-3 men då krävs det att djuren får vara ute och beta färskt gräs. ​ ​ Alger, krossade linfrön, chiafrön och valnötter är bra vegetabiliska källor till Omega 3! ​ ​ Omega-3 bra för Cellernas reparation Hjärnans funktioner förbättras. Barn och vuxna anses bli smartare, en ökad intelligens, högre och snabbare slutledningsförmåga, minnet förbättas Skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar (gynnar det goda kolesterolet - HDL, samt minska det dåliga kolesterolet - LDL) Minskar risken för blodproppar Minskar blodtrycket Skyddar huden mot för snabbt åldrande Inflammationsminskande. Minskar ledsmärta vid reumatism. Bra mot astma och eksem Kan hjälpa vid tarmsjukdomar som IBS, Crohns sjukdom och Ulcerös kolit enligt vissa studier Motverkar cancer Motverkar ångest och depression Anses bra mot koncentrationsrelaterade tillstånd som ADHD m.fl. Motverkar och lindra Alzheimers, demens och Schizofreni Muskeluppbyggande vid fysisk träning Minskar kroppsfettet Bibehåller en god kondition Hjärnan som innehåller en betydande del fett består till ca en tiondel av Omega-3, så Omega-3 är viktig. Omega-3 anses numera vara bra att ta som tillskott under graviditeten och under den första tiden man ammar (ca 200 mg DHA) då den är bra för barnets utveckling. Det finns vissa studier som visat att spädbarn kan utveckla sämre färgseende samt syn vid lågt intag samt att högre intag gör att spädbarn utvecklas snabbare. Liknande studier har även visat att mindre barn förbättrat såväl koncentrationsförmågan som läs- och skrivförmågan när det fått Omega-3 som tillskott. ​ Det gamla uttrycket "Man blir klok av att äta fisk" kanske innehåller en del sanningar. ​ Notera: Omega-3 är blodförtunnande och om du äter blodförtunnande medel som Waran bör du inte inta för mycket Omega-3! ​ ALA, DHA och EPA Omega-3 finns i ett flertal fettsyror där ALA (alpha-linolensyra) är moderfettsyran för omega-3 fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). EPA och DHA kan kroppen skapa till viss del från ALA även om det anses svårare att få en större mängd via intag av de vegetabiliska källorna till Omega-3. Forskning som gjorts på hur väl kroppen kan omvandla ALA till EPA och DHA är inte samstämmig, förmågan tros därför beror på ålder, gener, kön och kroppens övriga hälsa. ALA finns bl.a. i linfrön och valnötter. EPA och DHA behövs för hjärnans funktion och finns bl.a. i fet fisk. ​ Se även Typer av fettsyror. ​ ​ EPA och DHA finns det gott om i fet fisk. Du blir klok av att äta fisk! ​ ​ Det finns undersökningar som gjorts på personer som vuxit upp som vegetarianer och som skulle kunna befaras kunna få brist av främst omega-3 fettsyrorna EPA och DHA har utvecklats precis lika bra som andra. Fiskens näringskälla för Omega-3 är främst alger, så ett tillskott av dessa är kanske inte helt fel för vegetarianer! Kosttillskott gjorda av alger som innehåller både EPA och DHA har bl.a. tagits fram av ett schweiziskt företag: Water 4 - V-pure. Vegetarianer kan även med fördel inta linfröolja, rapsolja, valnötter, chiafrön m.fl. ​ Rekommenderad dagligt intag (RDI) Vuxna ca 2,8 g ALA + ca 200 mg EPA och DHA. Brist på Omega-3 Symptom på brist av Omega-3 kan vara torr hud, skrovlig hud på armbågarna, fläckar i olika nyanser i ansiktet, sår i hårbotten, mjäll, håravfall, dåliga naglar. Ett flertal sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, inflammationer, reumatism, cancer, trötthet, depression, demens, Alzheimers, Schizofreni, ADHD m.fl. har kopplingar till brist på Omega-3. ​ Hormonproduktionen kan bli nedsatt överlag vid brist på Omega-3. ​ Här är ett bra pris på ett animaliskt Omega-3 tillskott från fiskolja, Eye-Q, DHA, EPA Beställ bland övriga marina fettsyror ​ Här är ett bra pris på ett vegetariskt Omega-3 tillskott från alger innehållande EPA och DHA, Helhetshälsa AlgOmega3 Välj själv! handla i någon av Sveriges populäraste hälsoshoppar! Se Bra hälsoprodukter

​

​

​

​

Kvoten Omega-3/Omega-6

Omega-3 och dess många goda egenskaper beror bl.a. på att alla Omega-3 fettsyror ingår i produktionen av de hormonliknande ämnena prostaglandinerna (se Eikosaniderna) som tillskrivs dessa egenskaper. Att höja intaget av Omega 3 i förhållande till det allt för vanliga stora intaget av Omega-6 gör att det blir en jämnare fördelning vilket anses vara bra.

​

Kvoten mellan Omega-6 och Omega-3 anses som mer och mer viktig för olika livsmedel samt totalt i en måltid! Kvoten Omega-6 / Omega-3 mellan de essentiella fettsyrorna Omega-6 och Omega-3 är ca 15 - 25 hos oss västerlänningar, dvs. alldeles för hög!

​

En för hög kvot av Omega-6 / Omega-3 kan leda till inflammationer.

​

Vi konsumerar i dag ca 20 gånger mer Omega-6 än Omega-3!

​

​

​

Nordiska Näringsrekommendationerna säger att kvoten bör ligga mellan 3 - 9. Nyare forskning har visat att denna kvot bör ligga nånstans mellan 0,2 - 4 för optimal hälsa. Denna föreslagna kvot har visat sig vanligt förekommande i naturligt odlade grönsaker i fisk, fribetande djur, viltkött m.fl.

​

Se även Fettsyror i livsmedel.

​

​

​

​

Främsta inspirationskälla till dessa nyare kunskaper har varit studier på gemensamma hälsofaktorer hos eskimåer som äter mycket fisk samt folk i Medelhavsländerna där man bl.a. äter mycket olivolja, grönsaker och fisk. Det de har gemensamt är att man har betydligt lägre hjärt- och kärlsjukdomar där samt mindre av vissa cancerformer, se cancer.

​

Se även extern sida om Omega 3.

​

Transfetter (härdat fett)

Transfettsyror som är fasta i rumstemperatur bildas vid härdning och uppvärmning av fett (vegetabiliska oljor), något som sker med hjälp av att tillföra vätgas. Syftet är att göra oljan fastare på ett onaturligt sätt, dubbelbindningar i omättade fettsyror ersätts med enkelbindningar. Oljan blir på det viset fastare vilket även förlänger hållbarheten, minskar risken för att fettet ska härskna. Forskning har visat att transfetter är skadliga för kroppen i större mängd. Transfetter får bl.a. samma egenskaper som mättade fetter och påverkar kolesterolet. Transfetter höjer det skadliga LDL-kolesterolet samt sänker det nyttiga HDL-kolesterolet. Transfetter finns gömda lite varstans, i färdiglagad mat, bakverk, kakor, margariner m.fl. Det finns även naturliga transfetter i kött och mjölk, ca 75 % av vår konsumtion av transfetter anses komma härifrån. I de få studier som gjorts mellan naturliga och industriellt framställda transfettsyror har man inte hittat någon skillnad i farlighet.

​

I Sverige har transfetterna tagits bort från de flesta margariner, men finns kvar i bl.a. bakverk och kakor med lång hållbarhet samt i frityroljor. Ett flertal länder har förbud mot transfetter, USA är det senaste landet som väntas införa förbud.

​

Vad kanske inte många vet är att om man hettar upp fleromättade fetter så anses dessa bilda fria radikaler, dessutom så brukar oljan få en dålig smak. Så undvik att steka och fritera i raps-, majs-, tistel-, sojabön-, jordnötsolja med flera. Använd enkelomättad oljor istället, exempelvis rapsolja och olivolja för stekning av mat. Framtiden får visa om inte vanligt smör och kokosfett till och med är bättre vid matlagning än de fleromättade oljorna, trots det större innehållet av mättade fetter.

Vill du veta mer om matfetterna, härdade fetter mm., se debatt på Konsumentsamverkan (SKIS) om matfetter.

​

Se även Kolesterol och Fettsyror i livsmedel.

​

Svenskarna köper alltmer fet mat

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

USA dömer ut transfetter

Rätt fett för din hälsa

Så snuskig är fettfabriken

Stor studie: Mättat fett inte så farligt

Fett är inte lätt

Kokosfett – det nya undret

Fet mat gör oss mätta medan socker ökar aptiten

Obalans mellan omega 6 och omega 3 hotar hälsan

Omega-3 kan mildra depression

Nya rön kring omega-3- fettsyror och mental påverkan

Omega-3-fettsyror i fet fisk skyddar mot demens

Omega-3 från alger bättre än fiskolja